Another good quote
"Every once in a while people step up, they rise above themselves. Sometimes they surprise you, and sometimes they fall short. Life is funny sometimes, it can push pretty hard, but if you look close enough you find hope in the words of children, in the bars of a song and in the eyes of someone you love. And if you're lucky, and if you're the luckiest person on this entire planet, the person you love decides to love you back."
- Nathan Scott, One Tree Hill
Donno.
Hm. Vet inte alls vad jag ska skriva om. Jag ska till Fredriks föräldrar imorgonkväll igen. Var dit ikväll för att dricka kaffe och hämta lite saker. Slutade med att vi kollade på Lord of War tillsammans. Jag insåg att Fredrik är snyggare än Jared Leto, eller hur han nu stavar sitt namn. Kändes skönt. Min pojkvän är snyggare än den killen jag hittills tyckt är världens snyggaste.
Och idag så har vi promenerat till centrum med hans kompis Patrick och käkat thaimat och handlat mat. Trevligt. Annars har vi bara umgåtts och snackat skit. Gillar att han igår drog ner mig i badkaret med kläderna på. Det är sånt som gör allt så roligt. We just dont care about stuff. We laugh it off. (Som sagt, jag skiter i om jag inte kan stava)
Hm. I helgen var vi på överaskningsfest för Johan. Jag var typ nykter. Drack typ två glas champange och en halvflaska vin, inte ens det. En Sabai också. De är underbara. Men jag var sjukt nära på att snea hela tiden så det slutade med att jag gick hem till Johan och sov på soffan tills vi skulle åka hem. Kändes som att det är lika bra. Hellre ingen Jennifer än en Jennifer som snear sönder hela festen. Är det ett moget beteende? Betyder det att jag börjar... närma mig vuxen? Uscha, jobbig tanke. Det är skönt att komma undan med allt för att man är ung och dum. Fast okej, det gör man ju inte. Men man inbillar sig det. Jag gör, inte man.
Nej, om man skulle ta och göra sig en milkshake kanske. Mjölkskak som andra skulle sagt, och Mikis fattar vad jag menar. Btw, Mikis; Im sorry for your loss. May he rest in peace. Vi kanske inte kom så bra överens men han var din så... Your friend is my firend. Förutom Snoran på den tiden när ni var bekanta, men det är en annan story.
Well, dags att sluta. Den som orkat läsa ända hit applåderar jag. God natt!
Och idag så har vi promenerat till centrum med hans kompis Patrick och käkat thaimat och handlat mat. Trevligt. Annars har vi bara umgåtts och snackat skit. Gillar att han igår drog ner mig i badkaret med kläderna på. Det är sånt som gör allt så roligt. We just dont care about stuff. We laugh it off. (Som sagt, jag skiter i om jag inte kan stava)
Hm. I helgen var vi på överaskningsfest för Johan. Jag var typ nykter. Drack typ två glas champange och en halvflaska vin, inte ens det. En Sabai också. De är underbara. Men jag var sjukt nära på att snea hela tiden så det slutade med att jag gick hem till Johan och sov på soffan tills vi skulle åka hem. Kändes som att det är lika bra. Hellre ingen Jennifer än en Jennifer som snear sönder hela festen. Är det ett moget beteende? Betyder det att jag börjar... närma mig vuxen? Uscha, jobbig tanke. Det är skönt att komma undan med allt för att man är ung och dum. Fast okej, det gör man ju inte. Men man inbillar sig det. Jag gör, inte man.
Nej, om man skulle ta och göra sig en milkshake kanske. Mjölkskak som andra skulle sagt, och Mikis fattar vad jag menar. Btw, Mikis; Im sorry for your loss. May he rest in peace. Vi kanske inte kom så bra överens men han var din så... Your friend is my firend. Förutom Snoran på den tiden när ni var bekanta, men det är en annan story.
Well, dags att sluta. Den som orkat läsa ända hit applåderar jag. God natt!
Good quote
"At the end of the day, when it comes down to it, all we really want is to be close to somebody. So this thing, where we all keep our distance and pretend not to care about each other, is usually a load of bull. So we pick and choose who we want to remain close to, and once we've chosen those people, we tend to stick close by. No matter how much we hurt them, the people that are still with you at the end of the day - those are the ones worth keeping. And sure, sometimes close can be too close. But sometimes, that invasion of personal space, it can be exactly what you need."
- Meridith Grey, Grey's Anatomy
Massa struntprat som jag tror att jag skulle skratta åt om jag hatade mig...
God kväll. Har egentligen inget viktigt att dela med mig av. Har bara småläst bloggar både ikväll och idag på dagen så jag känner mig lite... bloggig.
Idag var jag hos Fredriks syrra och "hjälpte till" att ta hand om smått gnälliga bebisar. Theo har börjat bete sig som en sprattelgubbe med vassa naglar. Hoppas jag inte har djupa rivsår i aniktet. Fick också hans syrra att hålla med Mig i en fråga om Fredrik. Det känns ju bra. =)
Annars rullar livet på som alltid. Det är katter som ska ha mat och uppmärksamhet, plugg som stressar, jobb som jag både vill ha mer och mindre av samtidigt, Fredriks och mina humörsvängningar, vänner som är både nära och långt borta på samma gång och en del som förvånar mig och får mig att ifrågasätta dem... Livet går sin stilla och panikartade gång, med andra ord.
Hm. Det går inte sådär superbra just nu. Men å andra sidan kunde det varit hundra gånger värre. Visserligen känner jag mig osäker på mycket just nu. Allt från vänner, skolan och lite osäker på Fredrik är jag allt. Men å andra sidan kunde jag vara helt utan vänner, familj och andra som tycker om mig. Jag hade kunnat vara totalarbetslös med räkningar att betala, jag hade kunnat få IG på allt jag gör i skolan. Well, it can get worse... Men jag är väl bortskämd antar jag, som tyvärr tagit alla de sakerna förgivet. Jag är ledsen att jag typ... Inte glömt men... Kanske... Prioriterat annat än mina vänner. Ärligt ledsen. Det känns inte helt okej. Jag kan bara försöka bli bättre. Ska till exempel baka kakor till Marco nästa vecka och kila över till hans jobb med dem. Ganska snällt tycker jag. Men vill träffa Johan också snart. Vi har en del att snacka om. Sebbe har ganska nyligen fått en big update, så han får klara sig en stund. Well well. Få nämnda, många glömda, det är ju många fler jag känner att jag borde spenderat mer tid med. Även familjen och mina två "pappor". Peter ville gärna att jag skulle komma över på middag och det vore jättetrevligt, verkligen, men jag vill ta mig tiden att träffa min pappa också, först. Det känns som om jag faktiskt inte borde ha så svårt med det, jag pluggar ju, jag borde ha tiden. Men det blir inte av. Det är långt att åka, bensinen dyr, inte lika enkelt att plugga på bussar som hemma och det tar ju faktiskt ett par timmar att åka kommunalt. Jaja. Det blir av så småningom.
Nej, ni. Dags att återgå till ordingen. Loke (en av katterna) är skitsur över att varken jag eller Fredrik gosar med honom så jag ska göra mitt bästa för att skapa lite gott humör på honom.
Idag var jag hos Fredriks syrra och "hjälpte till" att ta hand om smått gnälliga bebisar. Theo har börjat bete sig som en sprattelgubbe med vassa naglar. Hoppas jag inte har djupa rivsår i aniktet. Fick också hans syrra att hålla med Mig i en fråga om Fredrik. Det känns ju bra. =)
Annars rullar livet på som alltid. Det är katter som ska ha mat och uppmärksamhet, plugg som stressar, jobb som jag både vill ha mer och mindre av samtidigt, Fredriks och mina humörsvängningar, vänner som är både nära och långt borta på samma gång och en del som förvånar mig och får mig att ifrågasätta dem... Livet går sin stilla och panikartade gång, med andra ord.
Hm. Det går inte sådär superbra just nu. Men å andra sidan kunde det varit hundra gånger värre. Visserligen känner jag mig osäker på mycket just nu. Allt från vänner, skolan och lite osäker på Fredrik är jag allt. Men å andra sidan kunde jag vara helt utan vänner, familj och andra som tycker om mig. Jag hade kunnat vara totalarbetslös med räkningar att betala, jag hade kunnat få IG på allt jag gör i skolan. Well, it can get worse... Men jag är väl bortskämd antar jag, som tyvärr tagit alla de sakerna förgivet. Jag är ledsen att jag typ... Inte glömt men... Kanske... Prioriterat annat än mina vänner. Ärligt ledsen. Det känns inte helt okej. Jag kan bara försöka bli bättre. Ska till exempel baka kakor till Marco nästa vecka och kila över till hans jobb med dem. Ganska snällt tycker jag. Men vill träffa Johan också snart. Vi har en del att snacka om. Sebbe har ganska nyligen fått en big update, så han får klara sig en stund. Well well. Få nämnda, många glömda, det är ju många fler jag känner att jag borde spenderat mer tid med. Även familjen och mina två "pappor". Peter ville gärna att jag skulle komma över på middag och det vore jättetrevligt, verkligen, men jag vill ta mig tiden att träffa min pappa också, först. Det känns som om jag faktiskt inte borde ha så svårt med det, jag pluggar ju, jag borde ha tiden. Men det blir inte av. Det är långt att åka, bensinen dyr, inte lika enkelt att plugga på bussar som hemma och det tar ju faktiskt ett par timmar att åka kommunalt. Jaja. Det blir av så småningom.
Nej, ni. Dags att återgå till ordingen. Loke (en av katterna) är skitsur över att varken jag eller Fredrik gosar med honom så jag ska göra mitt bästa för att skapa lite gott humör på honom.
Well, Thank you Stockholm, and Good night!!
