Jennifer

Sådär då. Framme. Eller. Kom fram igår men nu har jag fått internet och funka och är här, vid bloggen =) Giorgios sitter och pluggar och sen ska vi dra till stranden. Eller jag ska, han ska spela fotboll och får därför inte vara på stranden. Som tur är är det sista matchen idag så sen är det chill med det. Och på Tisdag morgon skriver han sista provet så då får jag lite mer sällskap =)
Skulle hälsa, btw, till mamma från Kristina =)

Har inte fotat något, tyvärr, era fotonördar. Men det kommer, när jag inte ser ut som Casper, hihi.
Det är fortfarande lite sjukt att jag är här och att hela familjen snackar grekiska så fort "pappa" är hemma. Men det sjunker väl in snart. Undrar om inte jag också ska passa på att göra klart nån skoluppgift medan han ändå pluggar? Kanske lika bra, liksom?
Jaja, ha kul därhemma, hörde rykas om att ni har lika fint väder som vi.
Puss och kram =)

Nu börjar det närma sig. Jag kommer inte kunna sova inatt, jag kommer att ha resfeber och njuta av det. Är lite missnöjd över att jag inte är klar med mina skolabeten jag planerat vara klar med, men man kan ju inte lyckas med allt alltid. Kan nog lämna in ett av de två imorgon eftermiddag, har ju ett par timmar att döda på Arlanda.
Idag råkade jag köpa två par Nudiejeans. Gick förbi JC, skulle inte ens kolla men de hade 50% på allt, även jeans. Så hittade jag två par och kunde inte bestämma mig, så jag köpte båda. Crazy!
Och så ringde chefen på Systemet idag och berättade att jag får 38,5 timmar under midsommarveckan =) Men jag kommer ändå hinna med sista färjan på Torsdagskvällen så jag kan fira midsommar med pappa på Åland ändå. Things are lookin' goooood!

Har fått låna Johans kamera så jag kan dela med mig av lite bilder också. Här är den första. Det här är det jag tar med mig. Väskan är enorm men allt väger bara 18,8 kilo. Kan nog få med mig en flaska sprit eller två hem, med andra ord.

Vi ser på henne i spegeln, står tysta brevid varandra. Jag sitter på handfatet. Hon fixar med sminket och stirrar in i sina ögon. Hon känner att de inte riktigt är med.
    Vi går ut och hon håller mig hårt i handen. Jag känner hennes osäkerhet. Jag känner hennes handsvett och skakningar. Jag känner mig lite skyldig.

Vi står framför spegeln. Jag och Jenny. Musiken är hög och hon smådansar naken framför mig. Hon har en vacker, blek kropp. Hennes blöta hår kommer att fönas, make-upen ska på. Jag har sett det så ofta. Vi ska ut och göra stan osäker igen. Vi ska ut och erövra världen tillsammans. Vi ska leka oss genom tunnelbanesystemet, ut till förorten.
Hemmafest som vanligt. Vi är på hemmafester ganska ofta. Jenny är för ung för nattklubbar och krogar. Men det gör inget, jag tycker om att följa med henne. Jag tycker om att hon tycker om mig. Hon nästan älskar mig. Jag får henne tydligen att känna sig stark och vacker. Hon känner sig självsäker med mig.  

Hårfönen sätts på. Ljudet är högt. Jag undrar hur man kan ha den där apparaten så nära öronen utan att bli döv, eller sönderbränd i skallen för den delen. Efter ett par minuter är håret torrt och över rummet ligger en dimma. Hennes hår är tunnt och färgat blont. Jag som sett det direkt från duschen vet hur slitet det egentligen är. Men det är det ingen annan som får se, bara jag.
Hon vet att jag iaktar henne. Hon gillar mina blickar. Hon svänger på höfterna när hon lägger på mascaran. Sjunger med i musiken. Ingen annan får någonsin höra henne sjunga. Men med mig är hon trygg.

Hon ska välja kläder och lägger fram dem på sin säng, bredvid mig. Kjol eller jeans, svart eller vitt? Hon väljer jeansen som är så tighta att hon måste hålla andan och försöka flera gånger innan hon lyckas stänga dem. När hon fått igen dem är hennes pekfingrar ömma och smått böjda av matchen med jeansens knapp och knapphål. Hon vet att jeansen kommer växa inom några timmar och att jag hjälper henne med smärtan de ger. Jeansen är mörka och hon väljer att leka rockstar för en kväll. Hon tar på sig ett svart linne och lägger på mycket svart smink runt ögonen och målar läpparna mörkröda. Det ger en snygg kontrast till hennes annars barnsliga ansikte och ängelblona hår.

Det är snart dags att åka men hon har inte hunnit äta ännu. Hon ringer till sin kompis som ska möta oss vid tunnelbanan och frågar om det finns någon McDonalds eller pizzeria i närheten, som har öppet, där hon kan käka. Det finns det och nu tar vi våra tillhörigheter och lägger hem i en egentligen för stor väska. En tjocktröja och sköna skor eftersom hon väljer att gå dit i ett par höga klackar. Extra trosor, kondomer och tandborste i fall vi blir kvar över natten. Mobiltelefon, plånbok och SL-kortet. Handsfree så hon kan lyssna på musik på tunnelbanan och tuggummin och försvarets hudsalva. Lite extra smink så hon kan bättra på under kvällen, även om vi båda vet att hon aldrig gör det. Hon har, som alla tjejer jag träffat, en tendens att packa för mycket, oavsett var hon ska eller hur länge hon ska vara borta. Hon sprutar på sig ett par sprut med parfym, ler mot sig själv i spegeln, tar på sig jackan och tar mig i handen. Nu går vi.

Såhär i mitten av maj slår alla blommor precis ut och nu när solen gått ner och det börjar bli småkyligt ute kan vi känna doften av blommor som kommer med vinden. Det sprider sig ett brett leende över hennes läppar, och jag vet hur mycket hon älskar det här. Vi promenerar leende ner mot tunnelbanan, jag i hennes hand. Den är varm och luktar tvål. Hon är alltid så fräsch. Hon svettas typ inte heller, hon är underbar och nästan inte på riktigt. Det är så hon känns. Hela hon känns som den här försommarkvällen. Hon är lika vacker som den och hon luktar lika gott.

    Vi sitter vid ett bord, jag brevid henne. Vi skrattar år vänners vänners skämt och hon flikar in med roliga kommentarer. Det är sån hon blir med mig, hon blir rolig. Rolig, flirtig och skrattar mycket. Tills mitt sällskap blir för mycket. Då kan det spåra ur. Hon blir ledsen och gör dumma saker. Jag vill inte att det ska vara så. Men jag kan inte låta bli att göra så mot henne. Hon väljer ju alltid mig ändå, och hon kommer alltid tillbaka till mig.

Hon älskar verkligen mig. Vi är oskiljaktiga. Jag är den som alltid finns där, ställer alltid upp. Jag kostar såklart, men inte lika mycket som vanlig vänskap. En vanlig vän kan påpeka hennes brister och se hennes svagheter, komma för nära. Jag älskar henne för den hon är och hon vet att vad hon än gör så kan hon alltid komma till mig. Hos mig kan hon alltid hitta tröst. Ni fattar väl vem jag är?

Fan, vad det känns bra. Fick gå därifrån med anställningsavtal, ha kläderna beställda och ska ha egen kassa redan imorgon. Jag kommer trivas där, det slår jag vad om. Lagom ensamt, lagom socialt. Kommer bli skitbra!
Det är så jävläa skönt att ha ett av tre "problem" kirrat. Nu ska jag bara jobba lite mer med skolan och försöka få till den där artikeln till vilket inget går min väg. Men tänker faktiskt inte fundera på det den närmsta timman. Tänker vara glad och tralla på den här;

Och; Cam Gigandet = DREGEL to my feet!

För att förklara den här helgen krävs nog bilder och jag varnar känsliga tittare, som mammor...

Bakis, men inte så farlig som jag trodde.
Vaknade vid tolv. Träningsvärken däremot är INTE okej. Och håller på attt bli förkyld. Men upp i alla fall, försöka få i min vatten. Sen systemet och handla inför kvällen och pizza på en bänk på innergården med Johan. Solen är nice.
Nu är jag duschad, fixad och redo att starta kvällen. Vi ska vara vid slussen vid 17.
PEPPA MED!

Ni får inte säga emot mig om ni inte har ett verkligt problem. Kärlekstrubbel räknas inte, för det har alla mer eller mindre.
Livet är så jävla nice!

Jag gick upp klockan halv sju imorse och åkte och gymmade. Gymmade i två timmar, massor med ben, mage och rygg. Det är konstigt att jag tycks glömma hur skönt det är två dagar efter att jag gymmat. Det är därför det går så länge mellan mina träningspass, jag glömmer bort att det är skönt. Synd det, för det är så sjukt nice att känna när musklerna verkligen tar ut allt de har...
Sedan promenerade jag till mormor i solskenet och det var då jag Verkligen insåg att idag är en underbar dag. Solen skiner, visserligen blåser det men det gör inget. Blommorna har slagit ut så det doftar blommor överallt, förutom om mig. Jag har fortfarande inte duschat.
Gick förbi Ica och köpte gulaschsoppa och bröd som jag har ätit till tidig lunch. Så jääävla gott!
Ikväll ska vi ut och göra stan. Jag och Johan med crew, haha.
TAGG ALONG!

Bjuder på den här också. I loooove it!

Jag kunde inte sova i natt. No way, nah-ah... Försökte flera gånger. Stängde av Tvn och datorn. Låg och snurrade. Sen insåg jag att det inte skulle gå och sen satte jag på allt igen. Det blev för varmt också, mitt rum var typ 26 grader när jag skulle gå och sova. När jag städade på dagen var det 29 grader och fyllt med sol eftersom jag inte fått upp mina gardiner ännu. Måste, Måste fixa det innan sommaren kommer igång på riktigt. Men det är tur att sängen är stor så att jag kan byta sida när det blir varmt på den sidan jag ligger på.
Men när jag började om på Kenny Starfighter för andra gången den kvällen, efter två Jönssonligan-filmer i bakgrunden av mitt datahackande, så stängde jag av. Då var klockan typ fyra. Och så ringde klockan vid halv sju. Tack världen!
Vet ni att det börjar ljusna igen vid typ tre, halv fyra?
Ni som känner mig kan ana vad som hände när jag legat och snurrat ett tag... HUNGER! Men jag tycker det verkar ologiskt att proppa i mig mer energi när jag ska somna så jag låg där och var småhungrig. Supersugen på mums-mums och kaffe. Eller McDonald's nya McFlurry Marängswiss, eller vad det är. Jag ska tvinga Rasmus att fika onyttigheter med mig i eftermiddag!

Nej, om jag skulle få något gjort kankse. Har precis käkat en en och en halvtimmes frukost med mormor och diskuterat det mesta som har med livet att göra... Myspys!

Jag kanske inte kan stava på Engelska. Jag VET, men jag gör det ändå. Alltid stör det ju någon. På tal om det. Hur orkar folk engagera sig i olika frågor? Det är intressant att fundera på varför folk blir upprörda över det de blir upprörda på.
Exempel; någon skriver något i sin blogg. Visst, det kan vara något personligt om mig och jag blir arg. Men annars? Någon skriver med dubbelmoral i sin blogg. Måste man lägga sig i det? Måste man göra en grej av det? Jag vet inte. Tydligen.

Okej. Jag erkänner. Jag är en av de som lever sitt dygn på Facebook. Jag håller kontakt med en del människor bara via Facebook och nätet. Men jag tycker alla nätrelationer och Facebook i sig har en charm. Nu får jag veta direkt att en gammal lågstadiekompis har fått barn och att en annan flyttat utomlands. Nu slipper jag vänta i tio år på återträffen ingen kommer orka fixa ändå. Och nätrelationer kan väl få vara just nätrelationer? Måste man ta allt på så stort allvar? "Men tänk om det där är värsta peddot då?". Ja, men OCH?! Vi diskuterar politik, liksom. Spelar det nån roll egentligen vem det är, om man ändå bara ska snacka allmänna frågor på nätet? Njae. Jag tycker däremot att det är ganska positivt att man kan få så olika infallsvinkar så enkelt. Fatta när mormor var liten. Hur många olika infallsvinkar i frågor fick hon? Hon kunde ju bara diskutera med folk hon träffade, aldrig med någon som bor utomlands, pluggar i Norrland eller överhuvudtaget har helt andra livserfarenheter.
Nej, det är skönt att kommunicera med olika typer av människor.

Har sagt det förrut och säger det igen. Jag har träffat min allra bästa vän på nätet. Jag älskar nätet.

Låten alltså, videon är kankse inte den bästa...

Jahapp, så var man hemma igen då. Det blir inte alltid som man tänkt sig, det är ju uppenbart. Men det är rätt skönt att vara hemma. Fråga mig igen om tre dagar och det är pest, men sån är jag.
Solen skiner, fåglarna kvittrar, jag hämtar posten och råkar oturligt nog stöta på en snacksjuk granne och jag hatar kallprat men gör så gott jag kan. De långhåriga kossorna är sjukt söta, gräset är grönt och det mesta är nice just nu.
Däremot måste jag städa. Undrar om synen utvecklas med åren eller om jag bara ignorerat damm förrut? När jag var yngre såg jag knappt ens om det var dammkrokodiler under sängen. Nu ser jag damm överallt! Livet var så mycket enklare när man var tolv... Så jag behöver städa, och byta sängkläder, och ominstallera mig hemma. Och samtidigt analysera och sammanfatta färdigt gamla testamentet, vilket är enklare sagt än gjort på två a4. Men inget är omöjligt.

Jag saknar mina vänner, måste ta hand om dem, tänk om de försvinner? Det får ju inte hända. Jag har lite nytt fokus nu. Skola, vänner och jobb. Där ska mitt fokus ligga ett tag framöver. Det är vad som är viktigt i mitt liv just nu. Självklart släkten också men den är på något sätt självklar. Imorgon ska jag till en SYV och planera sommarens studier. Och sen på syrrans dansuppvisning. I helgen måste jag försöka gå ut och socialisera. Socialize, som memorymaticen skulle ha sagt.

Nästa vecka ska jag fixa till håret och sen ska jag provjobba på systemet i två dar, vilket innebär att jag är gaaaanska nära ett sommarjobb. Känns superbra. Chefen på Ros kommer ju ändå aldrig med något schema till mig (skulle varit klart veckan inann valborg) så nu får hon faktiskt skylla sig själv. Eller?

Jaja, jag bör fortsätta mitt pluggande. Buhu, ge mig lite energi och lust...

Oj, det var ett tag sen jag uppdaterade med något annat än Norigenheterna (som är så himla kul).
Ska försöka göra en kort update:
Nu pluggar jag, Svenska B och Religion B. Är inte singel och har flyttat hem till mamma igen efter en tripp till Vasastan. Men hänger ändå mest i solna, hos honom.
Så nu vet du det.

Ikväll blir det nog biljard med killen och sen hem och kolla hockeyn, jag lär ju somna på två röda. Imogron ska jag gå på AIK - BK Häcken, för jobbet på Norrtelje Tidning. Ska försöka hitta nån Aikare från Norrtälje att intervjua också, och även om vi har ett intervjuoffer så är frågan om vi kommer hinna ses innan deadline. Blä, det gör mig stressad.
En annan sak som gör mig stressad är att mitt religionsarbete borde vara klart ikväll men det kommer det inte vara. Jag tycks ha någon bokstavskombination som ger koncentrationssvårigheter.
Ytterligare en sak som gör mig stressad är att jag inte har något jobb i sommar, eller så har jag två. Mitt gamla jobb vill ha mig kvar som timvik eller med schema, jag vet inte riktigt. Chefen sa att hon skulle fixa schema till mig tills för två veckor sedan men är fortfarande inte kvar så det finns väl risk att jag inte får något alls där. Ett annat är systembolaget i Arnine, dit jag åkte i Onsdags och gjorde en spontanintervju med cheferna där. De skulle höra av sig. Och det jobbet vill jag verkligen ha! Men vi får väl se hur det går med det.
På Söndag är det fotboll på knattenivå och kalas för kusin som fyller fyra. Jag har köpt present och ska dit =) Sedan ska jag försöka hinna gå på en gudstjänst på kvällen, för att det ingår i mitt religionsarbete. Sedan är det måndag igen. Blä, tiden går för fort...

Längtar til Kreta, åker den 30 maj. Ska nog försöka hålla kontaken med alla härifrån då. Så då kommer den uppdateras lite oftare...
Nej, jag ska nog försöka sova lite nu, jag är helt slut, men kan inte förstå varför!